Bloggsnack

Bloggvärlden. Har aldrig riktigt känt mig hemma här. Fattar liksom inte riktigt varför någon ens skulle vara intresserad att läsa, men så kommer man ju snabbt på att man läser all oändlig skit själv, så det lär väl finnas fler i den skaran. I alla fall. Det finns ju oändligt många olika typer av bloggar. Eller rättare sagt; Bloggare. Man ska vara på olika sätt för att passa in. Precis som i den verkliga lilla världen. Det finns en hel del uppdelningar, vi-mot-dem-känsla, olika typer, åldrar, intressen, you fucking name it. Ni vet ju allt det här såklart redan, för ni är ju inte totalt tappade. Men det jag försöker komma fram till är att jag tänkte sätta ihop en liten vacker lista här över de mest vanliga bloggtyperna som jag kommit över, bara för att. Och nu ska ni inte tro att jag hatar alla dessa bloggare, nej nej. Finner bara vissa lite mer skrattretandes roande än andra. Alla är de gulliga på sitt lilla sätt. Here we go!

Prettot
Här har vi oftast en tjej som bloggar. Hon älskar att visa upp bilder på sin kitschiga inredningsstil som hon givetvis tycker gör henne otroligt unik. Ett bord i teak, en gammal plysch-fåtölj och lite mormorslampor så är du hemma om du vill hänga med den här damen. Hon älskar New York, regnbågar, my little ponys och "samla på vackra små saker man kan hitta på små, underbart fina loppisar för typ-nästan-ingenting, Åh!". Hennes vokabulär består mest av: åh, fin, skog, söt, té, kalas, loppis, himla, bästa. I hennes blogg hittar du mycket bilder som gärna är lite softade i hörnen för att ge den där vintage-känslan så att de självklart passar in i hennes livsstil hon så desperat försöker anamma. Allt är förövrigt jättefint och underbart och världen är så vacker, så hon tar gärna med sin sytemkamera överallt hon går och fotar lite konstnärligt. 

Träningsfreaket
Här har vi någon som är en smula besatt. Har mest kommit över tjejer i denna kategori, men finns säkerligen en hel del män också. Här hittar du mycket matbilder. Kvarg, protein, proteinpulver, smoothies, kyckling, kött, protein, fisk, sa jag protein? Varenda kalori som passerar käften måste memoreras i form av bilder. Förutom detta älskar den här bruden att gå till gymmet såklart, och där tar hon mer än gärna bilder på sig själv i spegeln med en hantel lite nonschalant i ena handen. Det är också mycket tjat om squats, "KOM IGEN NU TJEJER, RUMPAN SKA BLI FAST OCH FIN TILL SOMMAREN". Inläggen varvas såklart med banala ordspråk som alla går ut på att man inte ska ge upp, "om man inte satsar vinner man inte" och att träning är blod, svett och tårar. Vokabulären består till mestadels av tre ord: Protein, gymmet, squats. 

Modegurun
Den mest vanliga bloggaren nu för tiden kanske. Hon älskar att kalla sig själv fashionista och ännu hellre när någon annan gör det. Hon följer varenda trend slaviskt, men tycker givetvis att hon själv har en egen, unik stil. Hon handlar sina kläder på Nelly, Chicy eller nastygal, men blandar gärna upp allt med lite hederligt h&m eller BikBok. Dagens outfit är ett måste och helst fem olika per dag (Hur FAN hinner dem, undrar jag alltid?). Hon äger minst 5 par Jeffrey Campbell-skor och älskar sig själv mer än något annat, vilket hon gladeligen visar upp genom bildinferno på henne själv dag in och dag ut. 

Enjoy bloggvärlden gott fölk!
/Emslem

Råttor

Så för en gångs skull ska jag ta det lugnt och bara slappa, ensam, framför TV:n en fredagkväll. "Skönt" tänker jag och intar soffläge (hatar ordet dock).
Meeeeeeeen, varför skulle något någonsin bli som jag vill. Jag hade sett fram emot en kväll med lugn, ro och tystnad (typ). Istället får jag spendera kvällen med att lyssna på grannens råttliknande pygméhund gapa sönder sin egen hals genom vår obefintligt ljudisolerade ytterdörr. Mmmmmm schönt.
Jag älskar hundar, men måste jag välja mellan en chiuaua och ett marsvin väljer jag utan tvekan marsvinet.  Det har ju vett nog att inte skälla oavbrutet en fredagkväll.
 
/B
 

TV-onsdag

Alltså, jag måste få klaga lite på TV-utbudet som serveras nu för tiden. 
Det är onsdag kväll (lill-lördag). Jag ligger halvdöd i soffan och känner mig som en mörbultad liten rötsimpa (en känsla som ofta infinner sig på onsdagkvällar ja). Jag slår i alla fall på TV:n för att kunna glo på nåt intelligensbefriande en stund.
Först är det hockey... Skellefteå - Linköping. Så. Jävla. Tråkigt. Nästa kanal visar fotboll... Champions League. Finns det nåt mer uttjatat? Nepp. Inte ens Cristiano Ronaldo är snygg längre.
Sååå jag zappar vidare och vad möts jag av? Det är som att gudarna lagt sin dom över världen, som att helvetet till slut brakat lös, ragnarök i sitt esse, Hades väntar på oss med öppna armar. Trinny och Susanna. Återigen. För tusende säsongen. Miljonde gången. Fattar inte TV4-gruppen att ingen och då menar jag INGEN vill se två överlyfta, seniga, brittiska gamla tanter styla om någon, genom att klä dem i grisrosa hattar och prickiga strumbyxor. Och sedan ha mage att kalla dem hippa. Som om inte ordet "hipp" är sjukt ohippt.
I alla fall, den här gången är det varken England eller Sverige de ska lägga sina klåfingriga, totalt modebefriade fingrar på. Nej, nu ska vi sitta och glo på när Norge stylas om till töntar. 
Trinny och Susanna stylar om NORGE. Vart i helvete är världen på väg?
 
/B

dagens

Here we go again:
 
Dagens slemcitat: "Jag gillar inte gravida kvinnor alltså."

The return of the DEAD

Ja, då var vi tillbaka. Hade väl ett uppehåll på sisådär två-tre år, så vi tyckte det var dags nu igen. Att provocera lite till, slänga oss med vackra ord, få ur oss aggressioner, osv osv. ÄSCH.

Vad har hänt i våra liv då? Inte för att jag tror att det är någon jävel som läser detta, som inte redan vet det, men det skiter jag i. Jag bor numera i Sthlm, vilket också lilla Benny gör. Vi båda jobbar och sliter om dagarna, och härjar så gott det går om nätterna. Benny jobbar på Mastroc och vandrar troget på sin resa mot att så småningom bli en fet filmproducent (kom ihåg att det var här ni läste det först). Jag beundrar henne för det. Så länge jag har känt henne, har hon alltid varit säker på vad hon vill bli, jobba med, vad hennes dröm och passion är. Jag avundas henne, eftersom jag har haft lite svårt med det där, att hitta min dröm. Men all eloge till henne som sagt, att hon kämpat sig dit hon är idag och faktiskt jobbar med det hon vill jobba med! Stolt är vad jag är. Själv har jag för tillfället en praktik som kommunikatör på ett företag, så allt är frid och fröjd i våra liv.

Vad hände under den där tiden vi inte skrev här då? Ja, en massor. Vi hann ta examen, flytta utomlands (Jenny: USA, jag: Mexiko), vara arbetslösa, leva i drivor av ångest, få jobb, flytta igen, byta livsstilar, pojkvänner och massa annat mojsigt. Ungefär så. 

Så nu välkomnar jag er till en ny era, Jenny och Emma 2.0 helt enkelt. Och fan vad bra det ska bli. 

Puss på er. 

/Slem

Nystart/omstart/comeback!

Jag tycker att vi börjar igen. Det finns så mycket saker/varelser/händelser som irriterar i världen.
Så det är dags att återigen uppdaga/föra till ytan/offentliggöra våra aggressioner i vardagen. Och annat som kan tänkas vara intressant att berätta för hela världen om. För det är ju vad en blogg är till för. Ellerrrrr?

Dagens

"När jag var liten hade jag tvångstankar. Om jag mötte en utvecklingsstörd var jag tvungen att hålla andan tills jag hade gått förbi. Annars trodde jag att jag skulle bli sån. Jobbigast var när de stannade."

Födelsedag på lågstadiet


Grattis Emma 23 år!


SAKER MED STHLM SOM STÖR MIG

Att bussarna inte går när det blir snö, att bussarna alltid är proppfulla om de faktiskt går, att man måste åka t-bana eller buss för att över huvud taget komma någonstans, att det är dyrt, att folk är dryga, att folk låtsas vara trevliga genom att dra gamla tanter i armen och fråga om de vill ta ens plats på bussen, att folk på bussen sätter sig på sätet närmast mittgången trots att båda är lediga, bussarna helt enkelt, dialekten, sättet alla stirrar på någon som kommer någon annanstans ifrån, att expediter inte hälsar i klädaffärer, att det tar evigheter att åka genom stan under rusning, att det alltid är superlång kö till alla toaletter överallt (framförallt på alla biografer), att brats/stureplansfolk/rika människor verkligen lever upp till alla fördomar, tunnelbanebubblan, köer överallt, att IKEA ligger så långt utanför stan, att de har fyra H&M-butiker bredvid varandra med samma kläder i (ja, det stör mig faktiskt).
Fortsättning följer. Jag MÅSTE kissa.
/B

Stockholmsstockar i halsen

Efter ett långt uppehåll här på bloggen är jag tillbaka igen, på min andra hälfts befallning. Praktik, Stockholm, Kungsholmen, Mastroc, TV-produktion. Ja, det sammanfattar min vardag just nu. Det får duga där.

Det jag vill klaga lite på är Sveriges otroligt bristfälliga snöhantering. Inte nog med att tågen slutar gå och allt blir ett enda kaos så fort första snöflingan träffar trädtopparna. Nej, inte kan de ta hand om snön som lägger sig heller. Inte ens mitt inne i Stockholm city. Inkompetent och orutinerat. Man kan liksom inte gå ut genom dörren utan att först halka, sen snubbla på den lilla grushögen de lagt mitt på isen utan att ha spridit ut den. Efter det inser man att det dessutom inte är skottat i trappan man måste gå ner för, för att komma till busshållplatsen. Så man kanar ner för hela trappan och blir öm och blöt i rumpan. Efter det är man inte ett dugg sugen på att stå och vänta på en buss som aldrig kommer, på grund av att den inte kan åka för att det är lite snö ute. I Sverige. På vintern. Det är pinsamt.
Idag är bussarna i hela Stockholms län inställda på grund av halka. HA. Det är nästan komiskt hur dåligt vi hanterar detta väder, som återkommer VARJE vinter. VARJE år. Herregud. I alla fall, min tanke var självfallet att ta tunnelbanan istället. Nu när man faktiskt bor i Stockholm så finns det ju ett alternativ till bussen liksom. Trevligt. Man traskar till T-stationen och får se meddelandet att vissa tuber är inställda på grund av halka. Hur? tänker man. Jo, för att de lagt vissa tunnelbanespår ovan jord. Behöver jag ens kommentera detta? Inte nog med det, nej det är inte slut än, det står då att dessa sträckor där tuben inte går ersätts med buss. !?!?!?!? Bussen kunde ju inte gå. Vadfals? Den här stan är ju precis lika dålig (om inte värre) som alla andra.
/Blöt Benny

SAKER SOM GÖR MIG LEDSEN

När man går ut ur lägenheten i all hast och går in i hissen, trycker på knappen och inser i samma stund att man glömt något viktigt och måste åka upp sju våningar igen. När man går och lägger sig och inser efter en stund att man är kissnödig, men orkar inte göra något åt det så man går och kissar vid 5-6 på morgonen för att man håller på att kvävas av sitt egna urin. När man häller i vatten i en kastrull och sätter på plattan och lämnar köket för att bara upptäcka en kvart senare att man glömt att sätta på timern så att hela spisen ens fungerar. När man kommer till busshållplatsen och ser att det är 29 minuter kvar till nästa buss (de går var 30:e minut). När man öppnar kylskåpsdörren och det finns absolut ingenting, så man öppnar igen och finner samma svar, vilket gör en ännu mer deprimerad. När man diskar ett berg av odiskad disk och upptäcker att man glömt typ hälften av allt porslin man äger i sovrummet.
/alfred


torkskåp

Jag omges av idioter. Som igår till exmpel. Jag hade tvättat alla mina handdukar och hängt in dem i ett torkskåp, eftersom torktumlarna var upptagna. Vad händer? Jo, jag går ner för att hämta skiten eftersom jag ville duscha men då har något jävla stolpskott låst torkskåpet med ett hänglås, som jag inte äger någon nyckel till. Jamen tack då. Någon som skulle vilja förklara vad syftet med denna aktion var ditt lille rövhål?

Torkskåp är föresten jävligt fult och för mig bara tillbaka till tiden man gick på dagis. Illaluktande, sura, blöta, illrosa overaller med tillhörande superlånga galonvantar med resår (som för övrigt typ är det fulaste som har uppfunnits) som ska hänga i detta skåp för att bli varmt igen. Det är något med den där dörren man stänger, den gummiklädda dörren. Den äcklar mig.
/e

High school hollywood movie

"Jag ska gå och gömma mig i en liten påse och aldrig komma fram igen."

Nej, det tycker jag faktiskt inte att du ska göra. Jag är med i en film.

/B

Tvättmaskin

Varför ljuger alltid tvättmaskinen för en? Det är oerhört irriterande när det står att maskinen är klar om 4 minuter, men man får stå där och glo som ett fån i 7, eller snarare 8 minuter. Så viktiga minuter av mitt liv som går åt totalt ingenting.
/E


RSS 2.0